Om man som jag, är man, och sätter sig i bastun, ska man absolut inte sätta sig på översta bänken med knäna lutade mot hakan.
Vad tror de egentligen? Att man ska börja räkna deras kånkelbär!
onsdag, februari 28, 2007
Rapport från skidbacken
Efter sex timmar i bilen igår så är det jätteskönt att äntligen vara framme i Lindvallen. Det är jättelångt från Stockholm till Sälen, speciellt de sista 20 milen som man åker på smala skogsvägar. När man hade åkt två mil framåt så drogs man en mil bakåt i någon tidssug.
Ibland så tittade hunden fram mellan framstolarna och då kände man att han inte hade borstat tänderna på cirka 6 år... Men annars gick resan bra, det gäller att ta vara på de små roliga stunderna som dyker upp:
-Var är vi någonstans?
-Härnevi... (obs en ort någonstans in the middle of absolutely nowhere)
-Vems fru?
-Vårfru (samma här...) (hmmm kanske bara jag som tycker att sånt är kul)
Men nu har vi åkt slalom hela förmiddagen och jag säger som Stenmark säger när han får frågan om han skulle ha någon chans i dagens tävlingar. Eller säger, han skakar bara på huvudet, men om han hade sagt något:
-Jag tror inte det, materialet är helt annorlunda i dagens läge.
Nu åker man på carving-skidor. Dvs skidor som ser ut som timglas och de är mycket lättare att svänga med. Inte som de gamla goda Elan-skidorna som var poppis på 80-talet som var helt raka med spets där framme. Jag vet inte vilket märke jag hade då, men Elan var det jag ville ha eftersom världens största sportsman hade det.
Ibland så tittade hunden fram mellan framstolarna och då kände man att han inte hade borstat tänderna på cirka 6 år... Men annars gick resan bra, det gäller att ta vara på de små roliga stunderna som dyker upp:
-Var är vi någonstans?
-Härnevi... (obs en ort någonstans in the middle of absolutely nowhere)
-Vems fru?
-Vårfru (samma här...) (hmmm kanske bara jag som tycker att sånt är kul)
Men nu har vi åkt slalom hela förmiddagen och jag säger som Stenmark säger när han får frågan om han skulle ha någon chans i dagens tävlingar. Eller säger, han skakar bara på huvudet, men om han hade sagt något:
-Jag tror inte det, materialet är helt annorlunda i dagens läge.
Nu åker man på carving-skidor. Dvs skidor som ser ut som timglas och de är mycket lättare att svänga med. Inte som de gamla goda Elan-skidorna som var poppis på 80-talet som var helt raka med spets där framme. Jag vet inte vilket märke jag hade då, men Elan var det jag ville ha eftersom världens största sportsman hade det.
måndag, februari 26, 2007
Vad är haken med LaGayla Frazier
Vem är egentligen LaGaylia Frazier? Hur kommer det sig att hon alltid är med som artist på Kronprinsessan Victorias födelsedagsfirande från Öland? Hur kommer det sig att hon alltid är med i Rapsody in rock eller i någon fotbollsgala på TV? Vem är hon? Är det någon som egentligen lyssnar på henne? Har hon gjort en singel eller ett album över huvudtaget? Kommer någon ihåg en sång hon sjungit?

Jag vet inte, men på något sätt dyker hon alltid upp fast ingen vet vem hon är. Och nu dök hon ju upp i min blogg, så då borde det ju rimligen vara höjdpunkten i hennes karriär.

Jag vet inte, men på något sätt dyker hon alltid upp fast ingen vet vem hon är. Och nu dök hon ju upp i min blogg, så då borde det ju rimligen vara höjdpunkten i hennes karriär.
söndag, februari 25, 2007
Tillåtna psykningar
Jag tycker det är skitkul att spela innebandy och speciellt i år då vi är nära att gå upp en division och vi vinner en hel del matcher, vilket vi inte gjort tidigare år. Om vi nu går upp eller inte spelar ingen roll faktiskt, vi har haft jättekul hela vägen. Går man upp får man möta svårare lag, men spelar man kvar så vinner man antagligen mer matcher mot sämre lag.
Det som ger lagspel i sport en extra krydda är psykningarna. I sport går det att göra psykningar som inte hörs för andra än de inblandade. Det får man ju absolut inte göra ute i det verkliga livet, men i sport finns det och det finns en viss charm i det. Den som lyckas mest vinner och alla är med på att det förekommer. Ibland lyckas mitt lag och ibland lyckas tyvärr motståndarlaget.
Idag spelade vi match mot ett lag med en del unga spelare i. Födda runt 1990 eller så. Vi har nog majoriteten födda på 60- eller 70-talet. Då sa vi i laget att det här kommer att passa oss perfekt, 17-åringar ska inte få lägga sig över oss i respektsammanhang.
På matchen idag slapp jag ur mig:
-Vad fan håller du på med? med hög ilsken röst, så domaren skulle höra. Det var en spelare som sprang bakom mig och råkade ramlade på min fot. -Men jag ramlade ju bara....!
En gång höll jag ned min klubba på en motspelarens klubba så han inte kunde lyfta den. Då blev han sur och svingade upp min klubba i luften. -Kolla domarn, man får inte lyfta klubban så där, sa jag oskyldigt! -Men, det var ju du som höll i min klubba, säger 17-åringen!
En gång höll en motspelare tag i min klubba med sin hand. -Ta bort handen från klubban, för fan!
Eller som en av mina medspelare sa till oss i laget i sista perioden när vi hade fått motståndarlaget att surna till och gå omkring och gnälla hela tiden:
-Kom igen gubbar, det är nu det roliga börjar!
Det som ger lagspel i sport en extra krydda är psykningarna. I sport går det att göra psykningar som inte hörs för andra än de inblandade. Det får man ju absolut inte göra ute i det verkliga livet, men i sport finns det och det finns en viss charm i det. Den som lyckas mest vinner och alla är med på att det förekommer. Ibland lyckas mitt lag och ibland lyckas tyvärr motståndarlaget.
Idag spelade vi match mot ett lag med en del unga spelare i. Födda runt 1990 eller så. Vi har nog majoriteten födda på 60- eller 70-talet. Då sa vi i laget att det här kommer att passa oss perfekt, 17-åringar ska inte få lägga sig över oss i respektsammanhang.
På matchen idag slapp jag ur mig:
-Vad fan håller du på med? med hög ilsken röst, så domaren skulle höra. Det var en spelare som sprang bakom mig och råkade ramlade på min fot. -Men jag ramlade ju bara....!
En gång höll jag ned min klubba på en motspelarens klubba så han inte kunde lyfta den. Då blev han sur och svingade upp min klubba i luften. -Kolla domarn, man får inte lyfta klubban så där, sa jag oskyldigt! -Men, det var ju du som höll i min klubba, säger 17-åringen!
En gång höll en motspelare tag i min klubba med sin hand. -Ta bort handen från klubban, för fan!
Eller som en av mina medspelare sa till oss i laget i sista perioden när vi hade fått motståndarlaget att surna till och gå omkring och gnälla hela tiden:
-Kom igen gubbar, det är nu det roliga börjar!
lördag, februari 24, 2007
Melodifestvialen, del 4
Jag var helt säker på att det skulle vara After Dark med sin Pet Shop Boys influerade låt, som vi skulle skicka till Helsingfors. Men oj så fel svenska folket hade eftersom de/han inte kom vidare. Bara så ni vet! Men Andreas Johnson var ganska ok han med.
fredag, februari 23, 2007
Mr Selfconfidence
Jag såg nyss på "Så ska det låta" på TV och där var Lasse Berghagen med. Alltid när han är med i TV så dryper det av självsäkerhet i rutan. Jag tycker väl att en skvätt svett från honom skulle kunna komma ur rutan och landa på mig, så skulle jag kunna få lite av det också.
När man dessutom vet att han ALLTID sjunger sina egna låtar så känns det sådär överraskning när de dyker upp. Jag tror att det var tre stycken ikväll... han kunde väl inte låta bli. Det är någon slags hatkärlek det där mot honom. Han har DET. Och det har jag med, har jag bestämt mig nu!
När man dessutom vet att han ALLTID sjunger sina egna låtar så känns det sådär överraskning när de dyker upp. Jag tror att det var tre stycken ikväll... han kunde väl inte låta bli. Det är någon slags hatkärlek det där mot honom. Han har DET. Och det har jag med, har jag bestämt mig nu!
torsdag, februari 22, 2007
Varför skägg!
Jag la till mig mitt fjunskägg för ungefär 6 1/2 år sedan. Jag hade väl börjat att tröttna på att raka hela skägget med min taskiga rakmaskin. Jag hade ett tråkigt jobb men bytte till ett mycket roligare och ville väl släppa loss, kalla det 30 års-kris eller något. Nu finns det bara där som en slags symbol för mitt nya liv som jag lever sen dess. För något år sedan så rakade jag bort alltihopa, men ingen lade märke till det hemma. Men när de väl märkte det fick jag inte ha det rakat länge. Det skulle tillbaka, jag har för mig att det var min dotter som helst ville ha tillbaka sin vanliga pappa.
Men någon gång kommer jag i alla fall att raka mig så jag får en pimp-mustach, ungefär som Fredde Granberg. Då får ni ta mig som jag är! Fri och lycklig!
Men någon gång kommer jag i alla fall att raka mig så jag får en pimp-mustach, ungefär som Fredde Granberg. Då får ni ta mig som jag är! Fri och lycklig!
onsdag, februari 21, 2007
Mitt i ett äventyr!
Imorse åkte jag som vanligt SL-buss 151 till jobbet. Och typiskt så var det en av Sibirienbussarna också och det var alltså svinkallt i bussen. Ute på E4:an börjar plötsligt en dam lite panikartat att påkalla uppmärksamhet på att det ryker i bussen. Jag sitter insjunken i en film på PSP:n så jag är inte riktigt med vad hon vill för något. Hon pekar framåt:
-Ser du inte att det ryker, säger hon smått panikartat?
-Näe inte riktigt, svarar jag genom mina morgondisiga ögon, för det gör jag inte.
Då börjar de andra damerna märka röken i bussen och får sin "dam-panik", eller vad det nu kallas som de får när de är i grupp och alla ska prata i mun på varandra och hetsa upp varandra.
-Jag vill av här, JAG VILL AV HÄR, säger en av de när vi är mitt på E4:an i höjd med Porsche-butiken i Sätra. Hon säger det till oss som sitter nära, men hon säger det inte till busschauffören. Det är som i tunnelbanan, man ska inte stanna tunnelbanan mitt i tunneln fast det brinner, den måste in till perrongen och där får man gå av. Jag var inte alls orolig så jag lät de hållas på. Det var rök, inte brand och jag ville gärna att han skulle åka så långt som bussen kunde. Skulle det börja brinna så är det väl bara att gå av... eller.
Foto taget direkt från verkligheten (det ryker från däckparet i mitten om ni tittar noga genom diset)
-Ser du inte att det ryker, säger hon smått panikartat?
-Näe inte riktigt, svarar jag genom mina morgondisiga ögon, för det gör jag inte.
Då börjar de andra damerna märka röken i bussen och får sin "dam-panik", eller vad det nu kallas som de får när de är i grupp och alla ska prata i mun på varandra och hetsa upp varandra.
-Jag vill av här, JAG VILL AV HÄR, säger en av de när vi är mitt på E4:an i höjd med Porsche-butiken i Sätra. Hon säger det till oss som sitter nära, men hon säger det inte till busschauffören. Det är som i tunnelbanan, man ska inte stanna tunnelbanan mitt i tunneln fast det brinner, den måste in till perrongen och där får man gå av. Jag var inte alls orolig så jag lät de hållas på. Det var rök, inte brand och jag ville gärna att han skulle åka så långt som bussen kunde. Skulle det börja brinna så är det väl bara att gå av... eller.
Busschauffören säger efter tag att han ska gå ut och se vad det är som ryker, efter att en ansvarsfull man påkallat uppmärksamheten på busschauffören. Han stannar bussen vid ett hyfsat lämpligt ställe och går ut och tittar. Han kommer tillbaka och säger i högtalaren. -Jag ska bara köra er till ett bättre ställe där ni kan gå av. Och så åker vi några hundra meter till innan vi stannar vid Älvsjö-avfarten.
-Men här kan vi ju inte stanna säger damen, här kommer det ju bilar! (jo, men du skulle ju absolut gå av mitt på E4:an)
-Men här kan vi ju inte stanna säger damen, här kommer det ju bilar! (jo, men du skulle ju absolut gå av mitt på E4:an)
Foto taget direkt från verkligheten (det ryker från däckparet i mitten om ni tittar noga genom diset)
Så vi får gå av bussen och vänta i 15 minusgrader på nästa buss. Men det tar bara 10 minuter innan den kommer. Det känns inte så mycket när man får vara med om ett äventyr, det kanske till och med står i Metro imorgon :-).
Det var hjulparet i mitten som det rök och som det kom bränd gummilukt ifrån. Så något fel med däcken eller gummilagringar var det.
När jag går på den nya bussen möter jag en bekant:
- Där ser du, det lönar sig att dra sig några minuter extra i sängen!
- Där ser du, det lönar sig att dra sig några minuter extra i sängen!
tisdag, februari 20, 2007
Världens bästa hockeyfemma!

Vladimir Krutov, Vjateslav Fetisov, Igor Larionov, Alexej Kasatonov och Sergej Makarov.
Att pucken följer den röda tråden har aldrig varit bättre illustrerad än när de spelade på 80-talet och ordet ryssfemma har aldrig låtit mera positivt än om de. Se gärna dokumentären CCCP hockey om/när den visas på TV igen.
söndag, februari 18, 2007
Sanitetssilikon
Idag har jag satt fast några lister i köket med sanitetssilikon. Till det använder man en sån där "pistoltryckare" för att få ut silikonet ur tuben. Efter att jag lagt på silikon på listen lade jag ifrån mig den ett par gånger. Under tiden så trycktes det fortfarande ut en hel del silikon på grund av det inneboende trycket i tuben tydligen. Så nu har jag silikon på matbordet, en termos, sittdynan, taklampssladden (japp, uppe i taket) och på mina händer. Och inget av det hände samtidigt utan mellan påklistringarna på de fyra listerna.
Då är allt precis som det ska vara när jag försöker hantera klister eller silikon.
Då är allt precis som det ska vara när jag försöker hantera klister eller silikon.
Kalops
Idag lagas det kalops till middag. Det är nog första gången någonsin som vi kommer att äta det hemma hos oss.
Vuxenpoäng? Ja, finns inte mycket mer än så innan man är mogen nog att prata pension.
Vuxenpoäng? Ja, finns inte mycket mer än så innan man är mogen nog att prata pension.
lördag, februari 17, 2007
Melodifestvialen, del 3
Näe, det är inga bra låtar med i årets melodifestival. Det sög redan från första låten idag tycker jag. Måns, Sebastian, Nanne, Magnus Carlsson och alla andra som var med idag. Ingen är någonting att skicka till melodiernas mecka - Helsingfors, för att delta i Eurovisionsschlagerfestivalen. Det måste finnas en superlåt, det måste finnas en Lordi det måste bli en aha upplevelse, en total överraskning som sopar banan med alla andra och det har inte dykt upp någon sådan ännu. Så då väntar vi på nästa veckas artister, men det ser inte ljust ut. Nästa år är det bara att inrikta sig på att kvala in, för i år är det ett lågvattenmärke.
fredag, februari 16, 2007
Den viktigaste personen på ett företag
Den nästan viktigaste personen som finns på ett företag måste ju ändå vara den som ser till att kaffeautomaten fungerar som den ska och att muggar, mjölk och kaffe finns där.
Hur fungerar då ett företag som alltför ofta inte har kaffe i automaten, inga muggar kvar eller slut på mjölk? Du kommer in i en ond spiral som drar en nedåt och man börjar gnälla på småsaker och har svårt att koncentrera sig. Koffeinet måste ju in i varenda kropp som finns på arbetsplatsen och utan koffein blir det undermåliga arbetare.
Så Selecta, hur otroligt svårt kan det vara att se till att kaffeautomaten fungerar som den ska och alltid är påfylld! Det känns inte som ett alltför svårt jobb och som en sommarjobbare skulle klara med galans, men tydligen är det inte så!
Hur fungerar då ett företag som alltför ofta inte har kaffe i automaten, inga muggar kvar eller slut på mjölk? Du kommer in i en ond spiral som drar en nedåt och man börjar gnälla på småsaker och har svårt att koncentrera sig. Koffeinet måste ju in i varenda kropp som finns på arbetsplatsen och utan koffein blir det undermåliga arbetare.
Så Selecta, hur otroligt svårt kan det vara att se till att kaffeautomaten fungerar som den ska och alltid är påfylld! Det känns inte som ett alltför svårt jobb och som en sommarjobbare skulle klara med galans, men tydligen är det inte så!
onsdag, februari 14, 2007
Kalla åbäkiga jädrans skitbussar
Alltför ofta hamnar jag på en av SL:s nyinköpta importerade bussar från Sibirien. Vad kan man annars kalla dessa skitbussar som nog är varma om man bor i Sibirien och har björnpäls på kroppen och björnfi**a på huvudet. Där man är karl nog om man kan pissa utomhus utan att frysa och där man möter björnar med små björnbarn utan att kacka på sig. Men jag är en stadsbo och jag fryser något enormt på de bussarna.
Inte nog med att det är svinkallt, de låter så in i bengen från motorn eller vad det är för litet skåp man sitter bredvid, om man som jag gärna sitter långt bak i bussen. Jag vet inte om det är motorn för lådan är ju inne i bussen bredvid sätena. Men det går inte att ha normal samtalston bak i bussen, det låter alltför mycket.
SL lever nog inte på 2000-talet utan mer i Vladivostok på 50-talet!
Inte nog med att det är svinkallt, de låter så in i bengen från motorn eller vad det är för litet skåp man sitter bredvid, om man som jag gärna sitter långt bak i bussen. Jag vet inte om det är motorn för lådan är ju inne i bussen bredvid sätena. Men det går inte att ha normal samtalston bak i bussen, det låter alltför mycket.
SL lever nog inte på 2000-talet utan mer i Vladivostok på 50-talet!
tisdag, februari 13, 2007
Respektus biggus
Ta en funderare på vad egentligen Anja Pärson håller på med! Som till exempel störtloppet häromdagen. Jämför med dig själv - sätt dig i en bil och åk i en nedförsbacke i hundra kilometer i timmen. Som till exempel den där nedförsbacken som finns innan man kommer fram till Göteborg, då det bara går neråt och neråt i flera kilometer. Med cirka 30 meters mellanrum finns även portar utsatta som du ska svänga dig igenom och komma så nåra, så att du ska toucha de hela tiden, men inte för mycket för de får inte sinka dig. Detta håller sedan på i en och en halv minut och du får inte göra ett misstag. Då känner du dig ganska så mör?
Sedan ska du göra det här i halv storm och säkert i 20 minusgrader. Är detta något som vi vanliga dödliga vill hålla på med? Näe - men de odödliga gör detta varje vecka under vintern!
Sedan ska du göra det här i halv storm och säkert i 20 minusgrader. Är detta något som vi vanliga dödliga vill hålla på med? Näe - men de odödliga gör detta varje vecka under vintern!
måndag, februari 12, 2007
Ingenjörskonst på hög nivå
Imorse såg jag en sminkande kvinna på bussen. Jag skulle aldrig, även om det skulle hjälpa mitt utseende, så skulle jag aldrig sminka mig på morgonbussen, när den kör på motorvägen i 90 km/h. Stabiliteten man måste uppnå för att träffa rätt med ögonpennan eller läppstiftet, måste ju vara på samma nivå som Christer Fuglesang har tränat för till sin rymdresa. Ändå fick han träna i 15 år för det.
Groundcontrol Houston to sminkande Bettan:
-Well Bettan, now you are ok with the makeup, is this like you call it in Sweden - fina fisken?
-Yes groundcontrol, it is fina fisken! Now I look ok, but I dropped the "kajalpenna" somewhere in the outer bus and it just flew away and I couldn´t reach it.
Groundcontrol Houston to sminkande Bettan:
-Well Bettan, now you are ok with the makeup, is this like you call it in Sweden - fina fisken?
-Yes groundcontrol, it is fina fisken! Now I look ok, but I dropped the "kajalpenna" somewhere in the outer bus and it just flew away and I couldn´t reach it.
lördag, februari 10, 2007
Melodifestvial, del 2
Det är synd att många i Sverige inte har så god musiksmak då inte Lustans Lakejer kom vidare i kvällens omgång. De lät ju ungefär som man förväntade sig, eller så lät de kanske som Johan Kinde när han var solo rättare sagt. Men bra var det iallafall.
När jag var ute på galej under min tonårstid så gick jag på ett ställe som hette Rip Off och senare hette det Be Stiff. Det var ett ställe där de spelade min slags musik på den tiden, och det var lite mer syntaktigt. Där var låtarna Diamanter med Lustans Lakejer och även Photographic med Depeche Mode, kvällens höjdare och dansgolvet fylldes alltid när de spelades. Det var runt 1986 tror jag, men tiden går fort när man har roligt. Lustans och Depeche finns ju kvar så det är ju kvalité i deras musik... Men Tomas Ledin finns ju också kvar kom jag på, och det kan man ju tyvärr inte kalla kvalité.
När jag var ute på galej under min tonårstid så gick jag på ett ställe som hette Rip Off och senare hette det Be Stiff. Det var ett ställe där de spelade min slags musik på den tiden, och det var lite mer syntaktigt. Där var låtarna Diamanter med Lustans Lakejer och även Photographic med Depeche Mode, kvällens höjdare och dansgolvet fylldes alltid när de spelades. Det var runt 1986 tror jag, men tiden går fort när man har roligt. Lustans och Depeche finns ju kvar så det är ju kvalité i deras musik... Men Tomas Ledin finns ju också kvar kom jag på, och det kan man ju tyvärr inte kalla kvalité.
fredag, februari 09, 2007
Inne på BR Leksaker
En pappa till sin gnälliga 3-årige son:
-Nu får du faktiskt ta och sluta gnälla på att du bara vill ha leksaker hela tiden, det är inget roligt alls. För ett tag sedan var det ju jul och snart fyller du ju år! Det får räcka med leksaker för ett tag.
3 årige sonen:
-Då får du inte din jacka som du vill köpa. Vad säger du nu då?
-Nu får du faktiskt ta och sluta gnälla på att du bara vill ha leksaker hela tiden, det är inget roligt alls. För ett tag sedan var det ju jul och snart fyller du ju år! Det får räcka med leksaker för ett tag.
3 årige sonen:
-Då får du inte din jacka som du vill köpa. Vad säger du nu då?
torsdag, februari 08, 2007
onsdag, februari 07, 2007
Punkt se
Just nu har jag ett uppehåll med DN och då testar jag lite andra morgontidningar som delas ut gratis. Nu har jag läst Metro, Stockholm City och Punkt se. Metro är ju i en liga för sig, sedan Stockholm City. Sist och med en icke avundsvärd sista plats kommer soptidningen Punkt se. Efter att ha testat den ett par morgnar så har jag kommit fram till att det är en skittidning. Vad står det i den egentligen? Inget som jag kommer ihåg mer än att det känns som en Hänt Extra (men den vet jag ju inte hur den är eftersom jag aldrig läst den :-).
Det enda som fungerar med den är tidningsutdelarna som är strået vassare och alltid önskar en god dag. Men det är ju klart, de måste ju bli av med skiten innan de får gå hem för dagen.
Det enda som fungerar med den är tidningsutdelarna som är strået vassare och alltid önskar en god dag. Men det är ju klart, de måste ju bli av med skiten innan de får gå hem för dagen.
tisdag, februari 06, 2007
Vår hund Tobbe... eller
Idag var det en person som var hemma hos oss för första gången och denne visste inte att vi hade en hund. Och eftersom Hobbe är en hund och vill fram och hälsa så gör han det. Efter ett tag får man säga till honom att gå därifrån.
-Kom hit Hobbe!
Säg det för dig själv ett par gånger hur det låter!
När personen efter ett tag skulle gå sa han:
-Hej då Tobbe!
Det händer ganska ofta även ute bland barnen i området som tror att vi har en hund som heter Tobbe. Men hur vackert är det? Hundar ska ha namn efter Sagan om ringen-historierna och inte efter Tobias eller Torbjörn.
-Kom hit Hobbe!
Säg det för dig själv ett par gånger hur det låter!
När personen efter ett tag skulle gå sa han:
-Hej då Tobbe!
Det händer ganska ofta även ute bland barnen i området som tror att vi har en hund som heter Tobbe. Men hur vackert är det? Hundar ska ha namn efter Sagan om ringen-historierna och inte efter Tobias eller Torbjörn.
Kevin Costner
Ända sedan Kevin Costner var med i De omutbara och Ingen utväg (båda kom 1987) så har jag nog sett de flesta av hans filmer som kommit ut och tycker att han är... ganska så bra. För en man i min position så är det nog inte riktigt helt rumsrent att säga att man tycker att han är bra och att hans filmer är bra. Vissa av filmerna är ju sämre än sämst, men överlag så har jag en tro på honom och jag ser gärna hans filmer när de dyker upp.
En del av hans filmer tenderar att hyllas av Mastodontfilmsmats, men de är också bra trots sin längd på kanske tre timmar som The Postman, Dansar med vargar och i viss mån Waterworld. Eller så är det på grund av längden som gör att jag ser på de.
En annan skådesplare som kan vara värt att ta upp i detta sammanhang av äldre grånande skådisar är Tim Robbins som också blandar bra filmer med dåliga, men som alltid kan vara värd att se på.
En del av hans filmer tenderar att hyllas av Mastodontfilmsmats, men de är också bra trots sin längd på kanske tre timmar som The Postman, Dansar med vargar och i viss mån Waterworld. Eller så är det på grund av längden som gör att jag ser på de.
En annan skådesplare som kan vara värt att ta upp i detta sammanhang av äldre grånande skådisar är Tim Robbins som också blandar bra filmer med dåliga, men som alltid kan vara värd att se på.
måndag, februari 05, 2007
Livet är för kort för att oroa sig
Det finns några besvärliga ögonblick på jobbet som man inte vill tala om, men varför inte göra det ändå för att lätta på det trycket! En av de detaljerna är att sitta och trycka på toa på jobbet och när man minst vill att det ska låta, så gör det självklart så?
Vi har en toalett nära min avdelning, där är det enkelt att smita in eftersom den även ligger nära kaffeautomaten. Men just på den toan vill man ju då vara extra tyst och just när man så gärna vill vara extra tyst så blir det självklart inte så!
Det är ju inte precis att man talar om detta 'ämne" med sina arbetskamrater:
-Höhö hörde ni, det var en stor rackare!
Jag tror att det är Murphys lag som så gärna vill pysa ut och visa sig för oss som behöver lätta på trycket. Dvs, kan "den som bestämmer" göra så att det kanske låter lite extra - så gör den absolut att det låter mycket extra.
Vi har en toalett nära min avdelning, där är det enkelt att smita in eftersom den även ligger nära kaffeautomaten. Men just på den toan vill man ju då vara extra tyst och just när man så gärna vill vara extra tyst så blir det självklart inte så!
Det är ju inte precis att man talar om detta 'ämne" med sina arbetskamrater:
-Höhö hörde ni, det var en stor rackare!
Jag tror att det är Murphys lag som så gärna vill pysa ut och visa sig för oss som behöver lätta på trycket. Dvs, kan "den som bestämmer" göra så att det kanske låter lite extra - så gör den absolut att det låter mycket extra.
lördag, februari 03, 2007
Melodifestival del 1
Nu har precis Melodifestivalens första del genomförts. Jag hoppas verkligen att ingen av dagens deltagare kommer vidare till finalen i Finland.
Jag hade förhoppningar på Addis Black Widow men de grusades när jag hörde låten och sångrösterna tyvärr. Elin Lanto var ju väldigt snäll att titta på, men låten var tyvärr inget bra. Tommy Nilsson hoppades man mer på, han har ju ändå en bra röst. Sist i startfältet kom min gamla favorit Irma med sin co-pilot Uno. Ok låt men inget mer. Irma har gjort en hel del bra låtar genom tiderna och även Uno, men dagens låt var sådär. Summa sumarum, ingen av dagens låtar kommer till Finland.
Mitt hopp finns hos de gamla husgudarna Lustans Lakejer som kommer i en senare delomgång.
Jag hade förhoppningar på Addis Black Widow men de grusades när jag hörde låten och sångrösterna tyvärr. Elin Lanto var ju väldigt snäll att titta på, men låten var tyvärr inget bra. Tommy Nilsson hoppades man mer på, han har ju ändå en bra röst. Sist i startfältet kom min gamla favorit Irma med sin co-pilot Uno. Ok låt men inget mer. Irma har gjort en hel del bra låtar genom tiderna och även Uno, men dagens låt var sådär. Summa sumarum, ingen av dagens låtar kommer till Finland.
Mitt hopp finns hos de gamla husgudarna Lustans Lakejer som kommer i en senare delomgång.
fredag, februari 02, 2007
Onödiga smeknamn
Jag har lite svårt att förstå vad som är meningen med smeknamn där man måste uttala hela namnet för att man ska förstå vem personen är. Då är det ju ingen mening med smeknamnet om man säger förnamn - smeknamn - efternamn.
Exempel på onödiga smeknamn är:
Exempel på onödiga smeknamn är:
- Joachim "Pim Pim" Johansson (tennis)
- Björn "Butta" Johansson (bandy)
- Lars "Laban" Arnesson (förbundskapten fotboll)
- Lars-Börje "Bulan" Eriksson (alpint)
Rätt slags smeknamn har till exempel:
- Challe Berglund (ishockey)
- Plura Jonsson (Eldkvarn)
- Nacka Skoglund (legendarisk fotbollsspelare)
- Johnny Bråttom (Johnny Ekström, fotboll)
- Foppa (ishockey)
- Pekka Lindmark (hockeymålis)
- Hunken (= jag. Nu kallas jag inte det - men det skulle passa - eller?)
och då är förnamnet borttaget. Så vad är egentligen meningen med smeknamn om man även måste uttala hela namnet för att förstå vem personen är?
torsdag, februari 01, 2007
Anmäld till maran
Igår gick jag in på hemsidan för Stockholm Marathon och såg att det var 14 500 löpare anmälda redan. Då fick jag lite panik eftersom de tar endast 17 500 löpare och när jag var inne för en månad sedan och kollade hade 9 000 anmält sig. Så nu är det bara att bita ihop igen för i juni, tror det var den 8:e eller om det var den 9:e, så kommer jag att springa marathon för tredje gången i mitt liv, men säkert inte den sista gången.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

