På hemväg från jobbet idag åkte jag till Fridhemsplan. Där steg jag av tunnelbanevagnen, som var ett korttåg, och gick fram mot utgången. Då märkte jag att en kille gick bredvid mig och muttrade och frustade. Det märktes klart att alla indianer inte var hemma hos honom men han såg ändå normal ut. När vi var i höjd med tunnelbaneföraren, som tittade ut ur sin förarhytt, skrek killen till honom:
-Vadå korttåg.. vadå kortlok..., och fortsatte framåt frustandes och stånkandes. Föraren blev förvånad men sa ingenting.
Jag undrade lite vad som hände, men tänkte inte mer på det. Vi båda fortsatte framåt och i höjd med utgången kom det korta tunnelbanetåget ikapp oss och utstötte ett riktigt tunnelbanetågBRÖÖÖL mot killen. Tjosanhejsan vad jag hoppade till, minst en decimeter upp i luften. Stilig som jag är låtsades jag inte om det utan fortsatte mot rulltrappan och ut mot friheten, fast med pulsen i 190.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar