Varför?

Idag var jag på McDonalds i Västerås och där kände jag ett nödvändigt behov, så jag gick och väntade i toalettkön. Ut från toaletten kommer en man i cirka 50-års åldern med en t-shirt. På den stod det "Ikväll får 107 svenskar gonorré".

Vad är egentligen meningen med att ha en tröja där det står så? Hade det varit på en 19-åring så kanske man hade ryckt på axlarna åt fjolleriet, men en 50-åring som såg helt alldaglig ut.

What is the matter with you?

Vaken

Vaknade 06.51 kissnödig och pigg en lördagmorgon. Gick tillbaka ner i sängen för att försöka greppa tag i John Blund som fortfarande svävade i rummet. Men efter 20 minuter förstod jag att jag inte skulle få tag i honom. Så nu sitter jag här och skriver och läser morgonens nyheter med en kopp kaffe i handen.

Stor humor

Svenskarnas fredagsnöje de senaste veckorna är att äta gott, ta en grogg och sedan sätta sig i soffan och med flit rösta kvar urusle dansaren Lasse Brandeby i Let´s Dance. Det är min sorts humor!

Svag is

Jag hittade ännu en härlig variant av varningsskylt, på väg från Lammet & grisen i Lindvallen. Det ser ut som om handen kommer underifrån isen. En kropp kan ju inte ramla ned i den lilla isvaken och sedan vinka i den lilla springan. Men personen kanske har simmat från den större vaken som finns 20 meter åt vänster, eller?

Eller så är det sjötrollet som letar efter människor att dra ner genom isen. Jag vet inte, men jag gick inte på finten och traskade ut på den isen iallafall och det var ju det som var meningen med skylten.

Hittar du något, eller?

Jag förstår inte riktigt de som under en diskussion eller ett möte, dvs rakt framför mig, först petar sig i örat med fingret och sedan tittar och pillar och rullar på klägget som fastnat på fingret. Är du ensam i den här diskussionen eller vad tänker du hitta på efter öronpetningen då, ska du börja pilla lite navelludd också? På kort tid har det hänt mig med två personer som funnits framför mig.

För en tio år sedan hade jag en chef som petade sig i örat med en stiftblyertspenna. Först pet en gång och jocka runt i örat, sedan kolla en stund på det, och sedan jocka runt en sväng till. Allt medan vi andra satt bredvid!

Kör inte bil i Ryssland

Imorse hittade jag en länk i morgontidningen Metro som tipsade om en film som visade en bilkorning i St Petersburg. Kolla in den och förundra er!

Varning för... vadå!

Den övre suddiga bilden bilden varnar för "Se upp för tunnelbanetrollet från underjorden innan den kommer och greppar dig i skrevet"!






Den undre är jag mer osäker på, men jag tror det är "Hej hallå, titta jag har köpt nya skidor!"

Bo i Nyköping

Har ni sett reklamkampanjen "Bo i Nyköping" som sitter uppsatt i tunnelbanan? Jag tycker att det är en bra reklamkampanj som tilltalar mig och jag blir smått sugen på att verkligen flytta dit. Men kan man det egentligen nu i livet eller vill man det över huvud taget? Jag har varit där ungefär en gång varje år de senaste tio åren och gått och strosat i centrum med familjen och det är ganska ok och jag tror att om man flyttar ut mot vattnet i Nyköping så är det väldigt fint.

Men jag vet att man kan göra de bilderna i kampanjen, bara några hundra meter från där jag bor och få till den känslan som finns i de fina bilderna som de har fått i sina. Jag har ju Mälaren in på knuten och Nyköping har Östersjön. Och Mälaren räcker bra för min del.

Dagens felsägning

Dagens felsägning från mig, riktad till en säljare om dennes webbprogram han ville få mig att köpa:
I mina ögon låter det bra!

Jag undrar varför jag alltid ska få ur mig såna pysgrodor när de minst behövs!

Ett sagolikt vackert land

Jag drog på mig några betraktelser under hemfärden från Lindvallen/Sälen hem till Hallunda.

• "Evertsberg - mer än bara Vasaloppet" är slogan för byn. Men nej säger jag, det finns inget mer där än Vasaloppet som dyker upp en gång om året! Tro mig!
• Det finns höghus i Borlänge, dvs mer än fem våningar
• "Shoppa och nöje i Sala" Nix, det fick inte mig att stanna där iallafall
• Mora är en mycket större stad än den by jag trodde att det var
• Mina låtar som jag fick med till blandsskivan "Lindvallen 2007" som spelades under resan, var mycket bättre än mina medpassagerares låtar.

Men vad jag också såg var underbara ängar, åar, berg, dalar, skog och träd längs resan. Jag såg bönder som arbetade med kroppen, till skillnad mot mig som sitter vid ett kontorsbord. Men det är ju de som gör att Sverige växer och frodas, eller? Men även de behöver ju faktiskt pensionsförsäkringar (som jag jobbar med) så det blir ju en win-win situation där, som vi båda och även Sverige kan dra fördel av.

Men för att sammanfatta det jag egentligen vill säga:

Det är underbart vackert land vi bor i!

Sann glädje

Att åka skidor är det roligaste jag gjort på länge. Mina sedan länge insomnade skidhormoner har nu väckts och är ute på full kareta. Att fortfarande kunna åka skidor trots cirka 20 års vila gör imget. Har man en gång lärt sig så sitter det kvar i kroppen.

Varför skriver jag det här när jag borde vara ute och åka då? Jag är totalt slut i kroppen och benen, så jag behövde vila. Jag sov en timme nu på lunchen. Men nu så, nu ska det ut och åkas och det är så jädrans kul.

Lifkort

Liftkort tre dagar i Lindvallen kostar 800 kr för mig.

800 jävla kronor - ett SL-månadskort i Stockholm kostar 600 kr för 30 dagar,

Män i bastu

Om man som jag, är man, och sätter sig i bastun, ska man absolut inte sätta sig på översta bänken med knäna lutade mot hakan.

Vad tror de egentligen? Att man ska börja räkna deras kånkelbär!

Rapport från skidbacken

Efter sex timmar i bilen igår så är det jätteskönt att äntligen vara framme i Lindvallen. Det är jättelångt från Stockholm till Sälen, speciellt de sista 20 milen som man åker på smala skogsvägar. När man hade åkt två mil framåt så drogs man en mil bakåt i någon tidssug.

Ibland så tittade hunden fram mellan framstolarna och då kände man att han inte hade borstat tänderna på cirka 6 år... Men annars gick resan bra, det gäller att ta vara på de små roliga stunderna som dyker upp:
-Var är vi någonstans?
-Härnevi... (obs en ort någonstans in the middle of absolutely nowhere)

-Vems fru?
-Vårfru (samma här...) (hmmm kanske bara jag som tycker att sånt är kul)

Men nu har vi åkt slalom hela förmiddagen och jag säger som Stenmark säger när han får frågan om han skulle ha någon chans i dagens tävlingar. Eller säger, han skakar bara på huvudet, men om han hade sagt något:
-Jag tror inte det, materialet är helt annorlunda i dagens läge.

Nu åker man på carving-skidor. Dvs skidor som ser ut som timglas och de är mycket lättare att svänga med. Inte som de gamla goda Elan-skidorna som var poppis på 80-talet som var helt raka med spets där framme. Jag vet inte vilket märke jag hade då, men Elan var det jag ville ha eftersom världens största sportsman hade det.

Vad är haken med LaGayla Frazier

Vem är egentligen LaGaylia Frazier? Hur kommer det sig att hon alltid är med som artist på Kronprinsessan Victorias födelsedagsfirande från Öland? Hur kommer det sig att hon alltid är med i Rapsody in rock eller i någon fotbollsgala på TV? Vem är hon? Är det någon som egentligen lyssnar på henne? Har hon gjort en singel eller ett album över huvudtaget? Kommer någon ihåg en sång hon sjungit?



Jag vet inte, men på något sätt dyker hon alltid upp fast ingen vet vem hon är. Och nu dök hon ju upp i min blogg, så då borde det ju rimligen vara höjdpunkten i hennes karriär.

Tillåtna psykningar

Jag tycker det är skitkul att spela innebandy och speciellt i år då vi är nära att gå upp en division och vi vinner en hel del matcher, vilket vi inte gjort tidigare år. Om vi nu går upp eller inte spelar ingen roll faktiskt, vi har haft jättekul hela vägen. Går man upp får man möta svårare lag, men spelar man kvar så vinner man antagligen mer matcher mot sämre lag.

Det som ger lagspel i sport en extra krydda är psykningarna. I sport går det att göra psykningar som inte hörs för andra än de inblandade. Det får man ju absolut inte göra ute i det verkliga livet, men i sport finns det och det finns en viss charm i det. Den som lyckas mest vinner och alla är med på att det förekommer. Ibland lyckas mitt lag och ibland lyckas tyvärr motståndarlaget.

Idag spelade vi match mot ett lag med en del unga spelare i. Födda runt 1990 eller så. Vi har nog majoriteten födda på 60- eller 70-talet. Då sa vi i laget att det här kommer att passa oss perfekt, 17-åringar ska inte få lägga sig över oss i respektsammanhang.

På matchen idag slapp jag ur mig:
-Vad fan håller du på med? med hög ilsken röst, så domaren skulle höra. Det var en spelare som sprang bakom mig och råkade ramlade på min fot. -Men jag ramlade ju bara....!

En gång höll jag ned min klubba på en motspelarens klubba så han inte kunde lyfta den. Då blev han sur och svingade upp min klubba i luften. -Kolla domarn, man får inte lyfta klubban så där, sa jag oskyldigt! -Men, det var ju du som höll i min klubba, säger 17-åringen!

En gång höll en motspelare tag i min klubba med sin hand. -Ta bort handen från klubban, för fan!

Eller som en av mina medspelare sa till oss i laget i sista perioden när vi hade fått motståndarlaget att surna till och gå omkring och gnälla hela tiden:
-Kom igen gubbar, det är nu det roliga börjar!

Melodifestvialen, del 4

Jag var helt säker på att det skulle vara After Dark med sin Pet Shop Boys influerade låt, som vi skulle skicka till Helsingfors. Men oj så fel svenska folket hade eftersom de/han inte kom vidare. Bara så ni vet! Men Andreas Johnson var ganska ok han med.

Sveriges svar på the Hoff!

Ser man ut så här, kommer man långt i världen tror jag!

Mr Selfconfidence

Jag såg nyss på "Så ska det låta" på TV och där var Lasse Berghagen med. Alltid när han är med i TV så dryper det av självsäkerhet i rutan. Jag tycker väl att en skvätt svett från honom skulle kunna komma ur rutan och landa på mig, så skulle jag kunna få lite av det också.

När man dessutom vet att han ALLTID sjunger sina egna låtar så känns det sådär överraskning när de dyker upp. Jag tror att det var tre stycken ikväll... han kunde väl inte låta bli. Det är någon slags hatkärlek det där mot honom. Han har DET. Och det har jag med, har jag bestämt mig nu!

Varför skägg!

Jag la till mig mitt fjunskägg för ungefär 6 1/2 år sedan. Jag hade väl börjat att tröttna på att raka hela skägget med min taskiga rakmaskin. Jag hade ett tråkigt jobb men bytte till ett mycket roligare och ville väl släppa loss, kalla det 30 års-kris eller något. Nu finns det bara där som en slags symbol för mitt nya liv som jag lever sen dess. För något år sedan så rakade jag bort alltihopa, men ingen lade märke till det hemma. Men när de väl märkte det fick jag inte ha det rakat länge. Det skulle tillbaka, jag har för mig att det var min dotter som helst ville ha tillbaka sin vanliga pappa.

Men någon gång kommer jag i alla fall att raka mig så jag får en pimp-mustach, ungefär som Fredde Granberg. Då får ni ta mig som jag är! Fri och lycklig!